Careers

Hälften av svenskarna arbetar digitalt 3-5 timmar per dag. Samtidigt går 75 minuter i veckan i snitt åt till teknikstrul enligt en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av it-företaget Avoki och där 1 071 personer tillfrågats. 

På frågan vilka tekniska problem som stjäl mest tid under arbetsdagen hamnar inloggning i olika system i topp, 51 procent uppger det. Därefter kommer att hitta rätt dokument, 32 procent, dålig uppkoppling, 27 procent och bristande videokonferensteknik och att koppla upp sig i digitala möten väljs båda av 16 procent. 

– It-strul är vår tids stora energitjuv på arbetsplatsen. Enligt vår undersökning lägger varje svensk två veckors arbetstid på it-strul varje år. Det är tid vi hade kunnat använda för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften. Eller ge våra medarbetare längre semester och återhämtning, säger Peter Uddfors, vd på Avoki. 

I undersökningen har deltagarna också fått svara på vad som stör dem mest på hos sina kolleger. Flest, 18 procent, tycker att kommunikationskanalen kollegan väljer – mejl, teams eller telefon – är irriterande. Att glömma att sätta på mute i ett digitalt möte är heller inte populärt, 15 procent retar sig på det. 12 procent ser bristande respekt för it-säkerhet som det mest störande. 

16 procent av de svenska företagen anser att de är fullt jämställda när det gäller sådant som lika lön, lika möjligheter till karriärutveckling och ledarskapsutveckling. Det visar en undersökning från Experis Sverige där 788 företag deltagit. 

Allra sämst är it-branschen där bara nio procent uppger att de nått full jämställdhet. 54 procent av dem har dock en policy för att främja jämställda mäjligheter till karriärutveckling. Och nästan hälften av dem, 46 procent,  anser också att de närmar sig jämställdhet medan 43 procent anser att de har ganska långt eller långt kvar. 

– Den här undersökningen visar att många techbolag har en del att jobba på – inte enbart för att jämställdhet borde vara en självklarhet, utan även av rent egenintresse. Om företagen ska lyckas rekrytera och behålla kvinnlig kompetens i framtiden är ett aktivt jämställdhetsarbete en förutsättning, säger Michael Egnell, Managing Director för Experis Sverige, i en kommentar. 

En ny undersökning från bemanningsföretaget Adecco Group visar på att AI kommer att leda till att många företag kommer att ha färre anställda de kommande fem åren. Adecco Groups undersökning baseras på svar från 2 000 chefstjänstemän vid stora företag i USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Japan, Spanien, Kanada, Australien och Singapore. 

Av dessa ska 41 procent sagt att de förväntar sig att ha en mindre personalstyrka på grund av AI-teknik. Samtidigt säger den klara majoriteten av de svarande att de än så länge inte gjort tillräckligt stora framsteg gällande att börja använda tekniken. 

– Sett till vilka jobb som skapas av AI och vilka som förstörs av AI så tror vi att det kommer att balanseras, säger Adeccos vd Denis Machual till Reuters.

Enligt honom kommer företagen att behöva förbereda sig på förändringarna genom att träna sin personal att använda AI i sitt arbete, snarare än att förlita sig på specialister utifrån. 

Cisco och åtta andra företag meddelar att de kommer att bilda AI-Enabled ICT Workforce Consortium, en plattform för att dela generativ AI-kunskap och expertis bland arbetskraften, och för att hjälpa arbetstagare att få kompetens som är relevant för de nya AI-centrerade jobben i morgon.

I ett officiellt uttalande säger företagen att den första uppgiften blir att skapa en bred rapport om AI-expertis bland arbetstagare, som också kommer att ge ”handlingsbara insikter” för företag och deras anställda.

Tillsammans med Cisco är medlemmarna i konsortiet Eightfold, Accenture, Google, IBM, Indeed, Intel, Microsoft och SAP.

Enligt Guy Diedrich, senior vice president och global innovation officer på Cisco, är de första stegen mot en verklig insikt i frågan om AI-relaterade färdigheter hos arbetskraften och omskolning av arbetstagare vars jobb sannolikt kommer att påverkas av AI:s framfart, sannolikt integrationen av befintliga erfarenheter hos konsortiets medlemsföretag.

– AI har varit inbyggt i vår utrustning i över ett decennium, så det är inget nytt för oss, säger han. 

– Men vi har just nu en bransch där vi befinner oss i ständig förändring.

En sak som redan verkar klar, tillägger Diedrich, är att det finns en märkbar skillnad mellan jobb som är mer benägna att påverkas av gradvis mer kapabel AI och de som inte gör det.

– En av de saker vi kan anta är att färdigheter som är mer rutinmässiga, mer repetitiva till sin natur, kommer att lämpa sig för AI, säger han. 

– De färdigheter som kräver mycket kreativt tänkande, mycket problemlösning, kommer att framstå som de som är avgörande för företagen framöver.

– Det är dessa roller som kommer att definiera hur AI används framöver, säger Diedrich.

Att förstå hur AI-kunskapen ser ut i företaget är också avgörande för att kunna ta itu med ett av de mest uppenbara problemen med AI-system: partiskhet. En del av idén med konsortiet, och dess uppdrag att sprida information om AI, är enligt Diedrich att få in en mer varierad uppsättning intressenter i AI-världen.

– Om vi inte gör det kommer vi bara att ta våra fördomar och låta dem fortleva på ett mer effektivt sätt genom AI, säger han. 

– Och det kan vi bara inte göra. Vi måste ha en mångfald av människor runt bordet, och det börjar med kompetensutveckling.

Enligt Nicole Helmer, som är global chef för utvecklingsinlärning på SAP, kommer konsortiet att konsolidera befintliga insatser bland medlemsföretagen, varav vissa redan är i full gång.

– Inom SAP har vi redan en hel del utbildning om AI, men vi har också ett initiativ för digital kompetens som inkluderar en kostnadsfri kurs om AI, säger hon och berättar att 96 000 personer redan har börjat delta i den kursen.

Helmer menar att farhågorna för att AI helt enkelt ska göra att många jobb försvinner är överdrivna – ”teknik skapar i allmänhet fler jobb än den förstör” – men att HR-chefer måste ta ledarskapet när det gäller omskolning och andra förändringar på marknaden.

– Jag tror att de förändringar vi kommer att se handlar om AI-kompetens på samma sätt som vi har sett att arbetskraften har blivit digitalt kompetent under de senaste decennierna, säger Helmer.

Gruppens första rapport är planerad att släppas i sommar. Enligt Diedrich är den nuvarande planen att resultaten ska göras tillgängliga för allmänheten.

AI kommer inte nödvändigtvis att radera hela yrkesområden utan kommer snarare att innebära att nya arbetsuppgifter utvecklas. Det framgår av rapporten Artificiell intelligens påverkan på yrkeshögskolans utbildningsutbud som Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, lämnat över till regeringen. I rapporten har man talat med aktörer inom AI-området och ett antal myndigheter. 

Det är inte heller så att allt sker samtidigt överallt – skiftet mot AI går i olika takt i olika sektorer, så det finns tid att ställa om.

Samtidigt uttrycker man skepsis mot den bild som ofta målas upp om att AI inte tar alla jobb utan att de människor och organisationer som använder AI effektivt kommer att konkurrera ut dem som inte gör det. Omställningen innebär att arbetsmarknaden omformas och att en del personer blir av med sina jobb.

De jobb som påverkas i första hand är de som innehåller repetitiva arbetsuppgifter som exempelvis kundtjänstmedarbetare, redovisningsekonom, juristassistent och medicinsk vårdadministratör. 

Även de som arbetar med webbutveckling och programmering påverkas och det innebär att yrkesskolornas utbildningar behöver få ett större AI-innnehåll.  ”Det finns också en risk att efterfrågan på utbildning minskar då denna typ av yrken bedöms förenklas och till viss del blir ersatta av AI-verktyg”, skriver myndigheten i rapporten.

Men omställningen innebär också att kunskap om AI kommer att bli allt mer nödvändig. Fördjupade kunskaper om hur AI-resultat kan tas fram, hanteras och kvalitetsgranskas kommer att bli mycket viktiga. 

Bland de nya roller som man ser framför sig finns AI-manager som integrerar och optimerar användningen av AI och  kvalitetssäkringsspecialister som ser till att AI-genererade produkter uppfyller standarder och specifikationer. 

Dessutom behöver alla fördjupa sin förståelse för hur deras eget yrke påverkas och kunskap om AI kommer att bli en allt mer grundläggande färdighet i både utbildning och yrkesliv. 

Om man tittar på antalet platsannonser där olika typer av techkompetens efterfrågas så har de ökat med 91 procent mellan 2014 och 2022. Det visar en ny rapport från fackförbundet Naturvetarna som Computer Sweden tagit del av.  

Men trots att efterfrågan ökar så följer inte möjligheterna till vidareutbildning för yrkesverksamma naturvetare med. 

I rapporten har man valt ut sex olika kompetensområden:  Backend, automation, spel och avancerad illustration, frontend, it- och telekominfrastruktur och affärs- och verksamhetsutvecklande it och tittat på vilka kompetenser som efterfrågas och hur det ser ut med utbildningar för de kompetenserna. 

SAP-kunskap efterfrågas

När det gäller området affärs- och verksamhetsutvecklande it har platsannonserna ökat med 76 procent mellan 2014 och 2022. Bara under 2022 efterfrågades kompetens inom utveckling, drift och underhåll av administrativa system som till exempel ekonomisystem och kundhantering i 13 000 platsannonser. Det man sökte efter var roller som controller, systemutvecklare eller programmerare, inköpare, projektledare, it-arkitekt och backofficepersonal.

Mest eftersökt är kompetens kring specifikt SAP-system – 53 procent. Kompetens kring kundvårdssystem, CRM, efterfrågas i 26 procent av annonserna och kompetens kring ERP, affärssystem generellt, i 20 procent. Kunskaper i business Intelligence, BI, eftersöks i 10 procent av annonserna. 

Annonser som efterfrågar olika backendfunktioner har ökat med 73 procent under de sex undersökta åren. Under 2022 handlade det om över 17 000 annonser där det framför allt söktes backendutvecklare. 

SQL-kompetens är det som står högst i kurs – det söks i 43 procent av annonserna. Kompetens i Java söks i 38 procent – C# i 28 procent, Python i 21 procent, C++ i 20 procent och Azure i 19. 

Frontendbehovet rusat

Efterfrågan på frontendkompetenser har rusat, antalet annonser har ökat med 338 procent mellan 2014 och 2022. Systemutvecklare, programmerare, mjukvaruutvecklare, apputvecklare och liknande efterfrågades i 6 000 annonser 2022. Mest efterfrågade kompetenser är Javascript som finns med i 45 procent av annonserna – därefter Sass i 28 procent, CSS i 26 procent, HTML i 24 procent, Docker i 16 procent och Kubernetes i 13 procent. 

Den senaste tidens AI-utveckling fångas inte i undersökningsperioden men en föraning kan man få genom att den pekar på att efterfrågan på kompetens inom automatisering ökat med 666 procent – rapporten pekar ut digitalisering, mjukvaror och ökad processorkraft som drivkrafter. Under 2022 handlade det om över 2 300 platsannonser där man söker  system- och mjukvaruutvecklare. 54 procent under perioden sökte kompetens inom internet of things, 28 procent inom maskininlärning, 22 procent inom algoritmkunskap, 9 procent inom  continuous integration och continuous delivery/deployment och 8 procent inom RPA. 

Vill ha brandväggskompetens

Suget efter kompetens inom it- och telekominfrastruktur ökade med 104 procent 2014–2022 och under 2022 resulterade det över 4 000 platsannonser. Brandväggskompetens är mest efterfrågat, 61 procent. Runt en fjärdedel efterfrågar kompetens kring  LAN och därefter kommer routing, WAN, Active directory och Switch. 

Området spel och avancerad illustration har också vuxit och det syns i platsannonserna som under perioden ökat med 461 procent. Här eftersöks delvis samma kompetenser som inom backend – det handlar om områden som Unity, C++, C#, Lua, Blender, Pyhton och Java. 

Kursutbudet varierar

Men för de som vill förkovra sig i de kompetenser som efterfrågas i annonserna är det inte helt lätt. När det handlar om exempelvis affärssystem och mer specifikt just SAP finns det ofta intern kompetensutveckling men för den som helt vill byta inriktning finns inga kurser att gå vare sig högskolor eller på yrkeshögskolor. 

Inom backend så finns en hel  del utbildningar där förkunskapskraven varierar och inom frontend finns kurser i kodning i Javascript finns vid högskolor och universitet och också kurser i webbutveckling/design använder sig av CSS och HTML – kurser som i de flesta fall är öppna för naturvetare. 

Kurser i internet of things vid universitet och högskolor har i de flesta fall programmering som förkunskapskrav. När det gäller maskininlärning och algoritmkunskap finns också många kurser med olika behörighetskrav, de flesta kräver dock förkunskaper inom datavetenskap, teknik eller matematik. För den som är intresserad av continuous integration och continuous delivery/deployment  finns inget att hämta och inom RPA finns en kurs. 

Det finns inga kurser vid vare sig universitet, högskola eller yrkeshögskola som lär ut LAN eller Active Directory. I kurser för routing, WAN och kurser där brandväggskompetens ingår krävs  förkunskaper inom datavetenskap och samtliga utbildningar vid yrkeshögskolorna är på två år. 

En kurs vid universitet och högskola lär ut Unity, men för Lua eller Blender finns ingenting.

Ofta tvååriga kurser

Yrkeshögskolan har en hel del utbildningar som är kopplade till de eftersökta kompetenserna men med få undantag är de tvååriga och därför inte anpassade för yrkesverksamma personer. 

Fackförbundet Naturvetarna för fram en rad förslag för hur man bättre ska ge yrkesverksamma naturvetare möjlighet att kompetensutveckla sig efter de behov som finns. De vill bland annat öka möjligheten för yrkesverksamma utan teknisk grundutbildning att kompetensutveckla sig inom tech och att man ser till att framtidssäkra kompetensen genom att göra kunskap om hur AI kan användas inom vetenskapsområdet till ett inslag på fler program på högskolan. 

De efterlyser också fler korta kurser, anpassade för yrkesverksamma utan erfarenhet från techbranschen, inom Yrkeshögskolan och att kursutbudet på högskolan och Yrkeshögskolan bättre kompletterar varandra.