Publisher

Enligt en studie som publicerats i Harvard Business Review upplever medarbetarna djup sorg och isolering kort efter att rutinuppgifter automatiserats av AI.

”Interaktioner med AI gjorde dem mer effektiva och kapabla att utföra mycket mer arbete, men samtidigt kände de sig ensamma, vilket resulterade i att anställda var mer benägna att ta till alkohol och lida av sömnlöshet”, enligt studien som tillägger att ”avslöjande och oroande tecken på social ohälsa och dåligt välbefinnande, vilket forskning visar har negativa effekter på livskvalitet, humör, kognitiv funktion, beteende och hälsa överlag.”

Slutsatsen av forskningen är att cio:er måste fokusera på teknikanvändarna och få dem att känna sig uppskattade och viktiga. Det kan innebära att man måste se över hur arbetsstyrkan ska fungera och eventuellt omskola många av dem.

”Många organisationer har förlorat sin viktigaste tillgång ur sikte – människorna vars jobb fragmenteras till uppgifter som i allt högre grad automatiseras. Ur ett människocentrerat perspektiv kan detta vara en oroande trend, eftersom ett primärt fokus på teknik kan medföra oönskade mänskliga kostnader som till exempel minskad tillfredsställelse med arbetet, motivation och psykiskt välbefinnande”, skriver Harvard Business Review. 

”Om du vill göra projekt för införande av AI framgångsrika och genomförbara måste du fokusera på människan först och AI i andra hand.”

Enligt studien är denna reaktion på AI i viss mån ”förvånande” eftersom företagen under de senaste åren har fokuserat på medarbetarnas välbefinnande.

”Moderna organisationer är alltmer känsliga för sina anställdas fysiska och psykiska välbefinnande, och de gör allt för att främja både inkludering och social samhörighet. Det här är bra för affärerna: forskning visar att när människor känner en stark samhörighet med andra på jobbet kommer de att betrakta organisationens intressen som lika viktiga som sina egna”, skriver författarna.

”Faktum är att sådana studier konsekvent visar att anställda som känner sig socialt delaktiga och känslomässigt tillfredsställda på jobbet är mer produktiva och engagerade i sina organisationer. De är mer benägna att samarbeta, förnya sig och göra mer än vad som krävs i sina roller. Anställda som känner sig isolerade och frånkopplade är däremot mer benägna att bli utbrända, sjukskriva sig och sluta.”

Att arbeta med AI leder till social isolering

I studien noteras olika faktorer relaterade till AI-användning som orsakade några av dessa problem med medarbetarnas moral, bland annat en minskning av interaktionen mellan medarbetare. 

”Ju mer medarbetarna samarbetade med AI  – som hjälpte till att slutföra fler uppgifter än någonsin – desto mer kände de sig socialt isolerade när arbetet tog över hela deras dag. Situationen att inte vara uppkopplad mot människor under arbetsdagen väckte en stark mänsklig önskan om att få kontakt med andra på jobbet. Så även om interaktionen med AI gjorde att medarbetarna fick sämre social kontakt med sina kollegor, ledde situationen till att de vidtog åtgärder för att återknyta kontakten. Men trots dessa åtgärder rapporterade de anställda fortfarande att de kände sig isolerade och socialt vilsna.”

I studien föreslås att företagen ska övervaka medarbetarnas välbefinnande, omforma arbetsflöden och lägga tonvikten på strategier som använder AI för att hjälpa medarbetarna att fokusera på mer strategiska uppgifter – uttryckligen sådana som AI inte kan utföra.

Berika jobben, inte aktieägarna

”I stället för att bara lägga AI ovanpå befintliga processer måste organisationerna omforma arbetsflödena utifrån både människors och maskiners unika styrkor. De måste skapa möjligheter för medarbetarna att samarbeta med AI på ett sätt som ökar deras självständighet, deras känsla av kontroll och att bemästra sina uppgifter och deras känsla av att deras jobb ger dem en känsla av mening”, enligt studien. 

”Istället för att se AI enbart som ett sätt att automatisera och optimera måste de se det som ett verktyg för att förbättra den mänskliga upplevelsen på jobbet. Vad innebär detta för organisationerna? Nämligen att målet med att använda AI-system bör vara att berika de anställdas jobb. Den effektivitet som dessa system skapar är en möjlighet att stödja medarbetarnas sociala och känslomässiga behov. AI kan till exempel ta över fler arbetsuppgifter, men samtidigt måste ledarna skapa särskilda utrymmen och tider för att medarbetarna ska kunna mötas ansikte mot ansikte. Det kan innebära att avsätta tid för teambuilding-aktiviteter, sociala evenemang eller till och med bara avslappnade kaffeprat. Målet bör vara att skapa en kultur där social interaktion värdesätts och uppmuntras, och inte ses som en distraktion från det ”riktiga arbetet”.”

Men studien nämner inte vad vissa kanske skulle beskriva som den mest uppenbara faktorn i samband med införandet av AI: Att anställda kommer att oroa sig för att förlora sina egna jobb till AI, liksom att vara oroliga för att deras kollegor ska bli uppsagda.

Konsulten Vijay Pendakur, tidigare HR-chef på Salesforce, Dropbox och Zynga, anser  att studien till största delen träffar rätt. 

– Företagen kommer att leta efter AI för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. Det är vad som står på spel. Det nya är att använda AI för att öka den mänskliga kontakten. Arbetskraften är frånkopplad och ensam, så cio:er måste faktiskt överväga vad man ska göra med den mänskliga tid som man vinner genom AI-implementering, säger Vijay Pendakur. 

– Överväg att samla team för hackathons om viktiga tekniska utmaningar som verksamheten står inför, eller sprintar kring design för att komma på idéer om potentiella initiativ för att förflytta marknaden. Dessa aktiviteter tjänar ett dubbelt syfte: De har möjlighet att skapa verkligt värde för verksamheten, men de skapar också starka band mellan medarbetarna, vilket stärker engagemanget och motståndskraften på arbetsplatsen.