Google har introducerat flikar i Docs, vilka kan ses som en slags bokmärken inuti dokument. Syftet med flikarna är att hjälpa användare organisera långa dokument, ”centralisera information”, samt förenkla samarbeten.
Flikarna visas i en panel till vänster om dokumentet och de leder till angivna delar av texten. Varje flik kan ha underflikar för att ge dokumentet ännu mer struktur. Alla användare ska ha fått tillgång till flikarna inom två veckor.
Resultatet av att Epic stämde Google blev att sökjätten ansågs ha en olaglig monopol. Nu tvingas Google genomföra enorma förändringar av Androids appbutik. För tillfället är det dock oklart huruvida ändringarna kommer gälla globalt eller endast i USA.
Till att börja med måste Google tillåta distribuering av konkurrerande appbutiker direkt i Play Store. Tredjepartsbutiker ska alltså gå att ladda hem från Play Store precis som vilken app som helst. Alternativa appbutiker har hittills behövt installeras manuellt som APK-filer – vilket är betydligt krångligare.
En något märklig aspekt är att Google behöver ge tredjepartsbutiker tillgång till Play Stores kompletta bibliotek med över tre miljoner titlar, såtillvida utvecklare specifikt väljer att inte delta. Exakt vad denna tillgång innebär är svårt att svara på, men alternativa butiker verkar kunna hantera installationen av Play Store-appar – inklusive av apparnas uppdateringar.
Övriga ändringar inkluderar:
Google får inte kräva att appar i Play Store måste köpas genom Googles betalningssystem.
Utvecklare måste få berätta om andra sätt att betala på.
Utvecklare får länka i butiken till andra sätt att ladda hem appen på, utanför Play Store.
Utvecklare får sätta priserna helt fritt.
Google får inte dela intäkter med företag som distribuerar Androidappar eller planerar att släppa en appbutik.
Google får inte erbjuda förmåner till utvecklare som lanserar sina appar i Play Store först eller endast i Play Store.
Google får inte erbjuda tillverkare eller operatörer pengar eller förmåner för att förinstallera Play Store, eller för att inte förinstallera konkurrerande butiker.
Google kommer fortfarande ha en viss kontroll över säkerheten när Play Store öppnas upp – och Google kommer kunna ta ut en avgift för det skyddet. Ett frågetecken är att de nya reglerna bara gäller i tre år från och med första november. Vad händer sedan? Kan Google återgå till hur allt var tidigare?
När Epic stämde Apple av precis samma anledningar blev utgången annorlunda och App Store har kunnat fortsätta som vanligt i USA, något som går att läsa mer om här.
The Epic verdict missed the obvious: Apple and Android clearly compete. We will appeal and ask the courts to pause implementing the remedies to maintain a consistent and safe experience for users and developers as the legal process moves forward.
I somras gav Sverige tummen upp till ett EU-lagförslag som populärt kallas ”chat control”. Förslaget är kontroversiellt eftersom lagen inverkar på krypterade meddelandetjänsters säkerhet och integritet.
Tjänster likt Whatsapp och Signal krypterar all kommunikation end-to-end: inte ens företagen kan ta del av vad som sägs, skrivs eller skickas. Om lagförslaget går igenom måste meddelanden skannas innan de skickas och krypteras, för att upptäcka eventuella olagligheter.
Kritiker menar att denna bakdörr kränker användares integritet, är potentiellt lagvidrig och dessutom opraktisk att genomföra rent tekniskt. Nu på torsdag hade EU-länderna hoppats kunna nå ett beslut angående ”chat control”, enligt DN.
Så blir det dock inte och torsdagens möte i Luxemburg kommer endast erbjuda en lägesuppdatering. Meningarna om ”chat control” är delade bland medlemsländerna och det återstår att se om lagförslaget accepteras.
Cementindustrin ska minska sina utsläpp och ser över sina transporter. Ett nytt fartyg kommer att minska bränsleförbrukningen – med en 24 meter hög Flettner-rotor.
Bara två procent svenskarna använder aldrig kort för att betala. Och de kontaktlösa betalningarna – blippandet – har ökat från runt 40 procent 2020 till 90 procent idag.
Det visar en ny rapport från betalleverantören Nets där företaget låtit Sifo/Kantar undersöka betalmönster hos konsumenter och Norstat vänt sig till Totalt har 4 000 konsumenter och 2 000 handlare i Norden, varav 1 000 konsumenter och 500 handlare i Sverige deltagit.
Samtidigt kommer mobilbetalningar allt mer. Åtta av tio svenskar använder sig av det på fysiska försäljningsställen, 14 procent använder enbart mobilen för att betala.
I Danmark är det dock betydligt vanligare att använda mobilen för att betala, nio av tio använder sig av mobilbetalningar och var femte använder bara sin mobil.
– Allt fler svenskar väljer att lämna plånboken hemma och istället använda mobilbetalningar, särskilt Apple Pay. Denna betalningsmetod använder samma teknik som kontaktlösa kortbetalningar, vilket gör den både enkel och smidig. Swish, som använder en annan teknik, accepteras för närvarande av drygt hälften av handlarna enligt vår undersökning, säger Louise Richardson, Sverigechef på Nets i en kommentar.
Kontantanvändningen som under flera år rasat i Sverige har under de senaste åren ökat marginellt. Fyra av tio svenskar uppger enligt undersökningen att de aldrig använder kontanter jämfört med nära hälften, 46 procent, förra året.
En av tio svenskar använder kontanter minst en gång i veckan och ett par procent föredrar att använda sig av kontanter i butiker och restauranger. Att använda kontanter är också ett högst medvetet val – nästan hälften av de som gör det tycker att det är viktigt att kontanterna finns kvar. Även generellt minskar svenskarnas tro på ett helt kontantlöst samhälle, men nästan hälften tycker ändå att det är oviktigt om kontanterna finns kvar.
I dagens digitala landskap är det lätt att bli förblindad av den senaste teknologin. AI är ett populärt samtalsämne inom företag och organisationer, men enligt Swedwise – specialister inom Informationshantering, Systemintegration och Tjänstehantering – är det viktigt att inte glömma bort de grundläggande komponenterna i verksamheten.
Kvaliteten på tjänsterna handlar inte bara om spetsteknik, det handlar om även om en positiv användarupplevelse. En central del i detta arbete är att utveckla en konsoliderad service management-miljö och det är här SMAX kommer in i bilden.
– Att förstå hur tjänster ska levereras och hur data används är avgörande för att skapa värde. Genom att fokusera på användarens upplevelse kan vi se till att AI och Automation verkligen gör skillnad, säger Martin Hermansson som är Senior Lösningsarkitekt på Swedwise.
Förvandla arbetsytor och överbrygg datasilos
Många servicedesk och IT-team står inför liknande utmaningar, såsom ökad arbetsbelastning och växande mängd tjänster att hantera. För att effektivt kunna använda AI måste datasilos kopplas samman så att informationen kan flöda kontrollerat mellan olika system och avdelningar.
– För att AI-assisterade arbetsytor ska bli effektiva måste vi först kombinera dessa datasilos med intelligent automation. Det handlar om att skapa en integrerad service management-miljö som minimerar riskerna och underlättar efterlevnaden av regelverk som till exempel NIS2. Genom att strukturera och organisera data på rätt sätt kan vi maximera de positiva effekterna med AI, förklarar Martin Hermansson.
När data är på plats och korrekt organiserad blir det enklare att implementera AI-teknologi, vilket leder till en förbättrad användarupplevelse och högre servicekvalitet.
Positiv kundrespons driver Swedwise framåt
Swedwise har lång erfarenhet av att bygga och integrera service management-lösningar. Företagets expertis sträcker sig över flera branscher och feedback från kunderna är överväldigande positiv.
– Vi får fantastisk feedback från våra kunder. Det är alltid givande när en kund når sina mål, och vi är stolta över att få vara en del av deras digital transformationsresa, säger Hermansson.
Swedwise rekommenderar Service Management-plattformen SMAX från OpenText. Den gör det möjligt för företag att anpassa sina processer och införa automation på ett smidigt sätt.
– Med SMAX Studio får våra kunder en tydlig översikt över hur deras system är konfigurerat. Det ger dem möjlighet att snabbt och enkelt göra förändringar och anpassningar.
En framtid med SMAX
Genom att välja SMAX får man inte bara en kraftfull plattform för service management, utan också möjligheten till ökad flexibilitet och skalbarhet. Oavsett om du väljer att implementera den på lokala servrar eller i molnet, kan SMAX anpassas efter just dina behov.
OpenText™ SMAX ger ditt servicedesk-team ett verktyg för att lösa förfrågningar, hantera förändringar och effektivt styra tillgångar
Swedwise
Detta gör att organisationer kan reducera kostnader för utveckling och konsulttjänster, vilket resulterar i en lägre Total Cost of Ownership.
– Att investera i rätt verktyg och plattformar är avgörande för att lyckas med digitaliseringen. Vi är här för att hjälpa våra kunder att navigera i denna komplexa värld och maximera värdet av sina investeringar, avslutar Hermansson.
Genom att fokusera på en smart och strategisk implementering av SMAX kan du utnyttja potentialen i AI och förbättra din servicehantering med minimal påverkan på verksamheten.
”Du vill inte att AI bara ska finnas i händerna på ett fåtal företag.” Så sa Hugging Face vd Clem Delangue och menade att öppen källkod kommer att bli AI:s räddning. Det är en trevlig tanke, men en som har exakt noll historiskt prejudikat. Ja, öppen källkod har blivit en integrerad del av att bygga programvara, men nämn en marknad där öppen källkod har förhindrat att den marknaden hamnar i ”händerna på några få företag.” Gör det du. Jag väntar.
Molnet? För flera år sedan skrev jag att moln är omöjligt utan öppen källkod, och det tror jag fortfarande. Men det finns bara ett fåtal stora vinnare inom molninfrastruktur. På samma sätt finns det bara ett fåtal stora vinnare i någon särskild kategori av SaaS, bara ett fåtal stora vinnare i… du förstår poängen. Öppen källkod kan möjliggöra stora marknader, men det möjliggör inte utbredda byten från dessa marknader, eftersom människor och företag i slutändan betalar för att någon ska ta bort komplexiteten i valet. Så per definition kan det bara finnas ett fåtal ”någon” på en given marknad.
Öppen källkod en möjliggörare
Tillbaka till Delangue, som säger: ”Jag tror att öppen källkod är ett sätt att skapa mer konkurrens, att ge fler organisationer och företag möjlighet att bygga AI, bygga egna system som de själva kontrollerar och se till att de inte bara förlitar sig på stora teknikföretag.” Han må ha rätt i att öppen källkod skapar större möjligheter att bygga för fler företag, men han har helt fel i att människor inte kommer att bli beroende av stora teknikföretag. Jag säger inte det för att jag vill att det ska vara så här – det är bara så det faktiskt är. Återigen, titta på molnet.
Massor av öppen källkod har inte spridit kontrollen över molnmarknaden. Om något har den koncentrerat den. Med så mycket öppen källkod tillgänglig har företagen behövt molnföretag som hjälper dem att förstå sig på allt. Företagen har inte heller brytt sig om ursprunget till den öppna källkoden. När allt kommer omkring har den största vinnaren inom moln (Amazon Web Services) hittills varit den minsta bidragsgivaren till öppen källkod, relativt sett.
Det har förändrats under de senaste åren, och AWS bidrar nu till en rad olika projekt, från Postgres till OpenTelemetry och Linux. Min poäng är inte att kritisera AWS. Det är det inte alls. AWS har trots allt gjort vad kunderna vill ha: gjort all denna öppna källkod lättanvändbar för företag, oavsett källa.
Vi kan önska att AI ska bli annorlunda, men det är svårt att se hur.
Vinnarna inom AI
Som Richard Waters noterar i Financial Times är ”Open AI:s största utmaning bristen på djupa vallgravar runt verksamheten och den intensiva konkurrens som företaget möter”. Den konkurrensen kommer inte från öppen källkod. Det kommer från andra välkapitaliserade företag – från Microsoft, Meta och Google. En av de största frågorna inom AI just nu är hur mycket av det tunga arbetet som åläggs användaren. Användare vill inte ha eller behöver en massa nya, open source-aktiverade alternativ. Snarare behöver de någon som gör AI enklare. Vem som ska leverera den enkelheten är fortfarande uppe för diskussion, men svaret kommer inte att vara ”massor av leverantörer av öppen källkod”, eftersom det per definition helt enkelt skulle förvärra den komplexitet som kunderna vill ta bort.
Ja, vi ska vara tacksamma för öppen källkod och dess inverkan på AI, precis som vi ska vara tacksamma för dess inverkan på molntjänster och andra tekniska framsteg. Men öppen källkod kommer inte att demokratisera AI mer än det har gjort på någon annan marknad. Det som kunderna i slutändan bryr sig om och är villiga att betala för är bekvämlighet och enkelhet. Jag tror fortfarande på det jag skrev 2009: ”Ingen bryr sig om Google för att det kör PHP eller Java eller vad det nu kan vara. Ingen bryr sig om den underliggande programvaran överhuvudtaget, åtminstone inte användarna.”
