För fyra år sedan beräknade Lantmäteriet i en rapport att samhällsnyttorna med att öppna myndighetsdata, avgiftsfritt och utan begränsande villkor, skulle uppgå till 10-21 miljarder kronor. Ett av de fem områden som rapporten tittat på var samhällsbyggnad där man beräknade det årliga värdet av öppna geodata till mellan tre och 6,2 miljarder kronor.
Men det räcker inte med öppna data för att nå fram till en digitaliserad, enhetlig och obruten samhällsbyggnadsprocess – datan måste vara användbar med den nya teknik som erbjuds också.
Sedan två år tillbaka finns nationell geodataplattform, NGP etablerad. Datamängderna som standardiseras, struktureras och tillgängliggörs genom maskin-maskin-gränssnitt via NGP syftar till att skapa möjlighet för en digital samhällsbyggnadsprocess och ingår också som en del i det större uppdrag om en gemensam digital infrastruktur för hela den svenska förvaltningen som Myndigheten för digital förvaltning samordnar.
Samordnas av lantmäteriet
När det gäller NGP så är det Lantmäteriet som samordnar arbetet med att bygga upp plattformen där geodata från kommuner och statliga myndigheter ska få möjlighet att göra sina datamängder tillgängliga.
Lantmäteriet har tillsammans med bland annat 15 myndigheter och SKR en samverkan i Geodatarådet där Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, SCB, Trafikverket, SMHI och Boverket är några av de myndigheter som ingår. Ett forum som är en viktig förutsättning för uppdraget enligt Malin Klintborg som är ansvarig för arbetet på Lantmäteriet.
– Vi driver egentligen inte ett teknikprojekt utan ett städprojekt. Maskininlärning ställer högre krav på våra geodata – kvaliteten och detaljnivån måste öka och de lyfts till 3d, eller helst 4d där historiska data är med också, säger hon.
Hon beskriver dagens samhällsbyggnadsprocess där alla steg ska gås igenom – översiktsplan, detaljplan, fastighetsbildning och så ner till bygglov. Men i en smart digital process så kan den processen kortas rejält genom att de olika delarna viktas och hanteras automatiskt.
Skapa digitala tvillingar
Exempelvis kan man skapa digitala tvillingar där man kan testa olika scenarios. Redan i dag har till exempel Göteborg och Norrköping börjat använda digitala tvillingar för sina egna data men när alla data samlas på NGP kan det göras över hela landet.
– Då kan nationella AI-lösningar etableras för flera ändamål, även om just besluten ligger kvar i människohand, så kan AI kan lägga rekommendationer. Om vi arbetar datadrivet så får vi möjlighet att flytta fram positionerna och skapa smartare samhällsbyggnadsprocesser. Men sedan är det ju mycket politik i det också, mycket hänger på politikens ambition och finansiering.
Data som läggs in i NGP struktureras i enlighet med andra delar i den digitaliserade förvaltningen.
– Vi synkroniserar så att det blir på samma sätt som inom exempelvis e-hälsa eller Skatteverket.
Automatisk säkerhetsbedömning
När det gäller den ursprungliga tanken om en helt öppen och fri datadelning har man dock fått ta några steg tillbaka på grund av det spända världsläget.
– Vi kan inte ha den mest detaljerade datan helt öppet, utan då generaliseras datamängden till en lämplig nivå. Nu när vi gör det till strukturerad data kan vi också lägga in en proaktiv säkerhetsbedömning för datamängden och undvika sekretessbelagd information.
Bland det första på den nationella plattformen är detaljplaner – sedan 2021 har det varit krav på att de ska vara digitala. Genom att de blir till strukturerad data i stället för pdf:er kan de olika attributen hanteras som egen information..
– Det gör exempelvis att man genom att använda augmented reality för att titta på en plats och se var prickmark finns eller hur det ser ut när vi plockar in byggnader i 3d, säger Malin Klintborg.
Fornminnen inlagda
I december förra året blev Riksantikvarieämbetet först ut av myndigheterna att lägga ut data i NGP. Det handlar om information om fornminnen och andra kulturhistoriska lämningar och definierar typ av lämning, identitet, geografiska uppgifter, kvalitetsparametrar, antikvarisk bedömning och statusuppgifter.
Senaste tillskottet är ett litet dataset från Skogsstyrelsen – gränsen för fjällnära skog.
– Och vi väntar nu på 80 dataset med statistik från SCB. De är väldigt entusiastiska över att de nu slipper extrajobb eftersom de slipper göra om sina data när de nu är standardiserade. Interoperabilitet är ju det man eftersträvar, säger Malin Klintborg.
– Plattformen kan också användas till olika statistikändamål när vi fått in mer övergripande dataset. Som hur många byggrätter som finns kvar i landet, hur olika fastighetsbestånd ser ut och hur de används och liknande.
Ta fram färdplan
Som en fortsättning på arbetet med NGP så driver Lantmäteriet också ett annat regeringsuppdrag som man fick i höstas. Det handlar om att ta fram en färdplan för en digitaliserad samhällsprocess som ska läggas fram nu i slutet av april.
– Den sträcker sig fram till 2035-2040 och där är just datamängderna grundläggande för de andra processerna. Det finns inga genvägar till digitalisering.
Kärnan i arbetet är samverkan och det är utmanande för myndigheternas och kommunernas styrstruktur. Man måste förstå att det man arbetar med inte alltid är till omedelbar nytta för den egna verksamheten utan se det ur ett bredare perspektiv.
Och samtidigt som investeringen görs nu så har den en rejäl intjäningstid framhåller Malin Klintborg.
– Normalt brukar man tala om en effekthemtagning inom tre år men det är väldigt svårt med ett så här stort nationellt projekt, det tar längre tid. Därför är finansieringsfrågan väldigt viktig och att den blir långsiktig och speglar den nya verksamhet som ska bedrivas, säger hon.