Min första Mac var en SE. Den köptes begagnad från en person som råkade jobba på Apple, tror det var 1994, men det kan ha varit året innan. I och med att den kom från en Apple-anställd var den uppiffad, den hade såväl 40 megabyte hårddisk och hela fyra megabyte ramminne.
På den skrevs diverse universitetsuppsatser samt en hel del skivrecensioner samt en och annan intervju med något rockband. Men sedan kom spelintresset i vägen och med det en anställning på IDG. De enda som hade Mac på IDG var de som arbetade med bild, layout och givetvis Macworld-redaktionen. Jag tillhörde Gamepro, PC för Alla och M3. Det var pc über alles som gällde.
På den tiden hade M3 något som kallades “nördpanelen”, där jag medverkade. I varje nummer fick vi uttala oss om något teknikrelaterat. En gång fick vi någon Mac-relaterad fråga som jag raljant besvarade och fick raskt min intelligens debatterad på 99Mac.
Under samma period lärde jag känna Apples dåvarande pr-ansvarige. Apple var på väg att lansera OSX Tiger om jag inte minns fel. Han tjatade på mig att jag skulle komma på pressträffen för det var ju trots allt händelse som även PC för Alla borde skriva om. Jag menade att Apple var en “jäkla leksaksdator” som hade noll relevans.
Till slut tröttnade jag på hans tjat (han ringde varje dag i en vecka) och gick dit. På den här tiden var det Windows XP som gällde. Ett tämligen habilt operativsystem. Men när Apple började sin demo av OSX Tiger satt jag med hakan i knät.
*mind blown*
Jag åkte tillbaka till redaktionen med en Powerbook G4 jag fått låna för att kunna testa Tiger närmre. Resultatet blev den här krönikan.
Hemma hade jag en Ferrari-brandad bärbar Acer (jag vet…) som hade använts flitigt, men jag upptäckte snabbt att jag allt oftare använde Powerbooken. Det upplysta tangentbordet, magnetkontakten, det snygga gränssnittet och framför allt Spotlight hade förfört mig. Jag var fast.
När Microsoft släppte Vista fick jag uppdraget att recensera det för PC för Alla. När dåvarande chefredaktören läste artikeln (skriven på en Mac såklart) gick han i taket. Den var “för negativ” och innehöll för mycket lovsång till OSX Tiger. Så här i efterhand vet alla att Vista var en katastrof.
Sedan arbetade jag själv flera år på Apple (slutade 2014), som just pr-ansvarig. Vad jag använde i arbetet behöver ni knappast undra över.
På 40 år har Apple gått från att nästan vara i konkurs till världens högst värderade företag. Och Mac har alltid funnits med på resan, trots Iphone, Ipad och alla andra produkter. Mac överlevde till och med Ipod, som var en produkt som räddade Apple från undergång.
Av alla produkter som jag testat och ägt är just Mac den produkt jag inte skulle kunna vara utan. Jag har till och med tackat nej till jobb bara för att jag skulle bli tvungen att använda pc. Det finns faktiskt otroligt bra Android-telefoner som kan matcha en Iphone.
Men det finns ingen pc som ens kommer i närheten av en Mac.
Grattis på 40-årsdagen Mac!