I en rapport till Vinnova 2018 slog managementkonsultföretaget Governo, som arbetar med förändring och digitalisering mot offentlig sektor, fast att AI har en stor potential att effektivisera och öka kvaliteten inom områden som vård och omsorg, skolan, trafik och transporter, stadsutveckling och olika stödfunktioner.
Men för att nå dit krävdes dock ”tydliga målbilder, styrning, ledarskap, innovations- och omställningsförmåga, satsningar på kompetens, en god datahantering och samarbeten på ett antal olika nivåer nationellt och internationellt” skrev man i rapporten.
Kompetensen har höjts
Så hur ser det ut nu – sex år senare? Har vi lyckats? Nja, det har inte gått fullt så fort som Caroline Andersson, vd på Governo, hade önskat. Men samtidigt tycker hon att det är mycket som har hänt sedan dess.
Inte minst har kompetensen blivit mycket bättre.
– Sedan vi skrev rapporten för sex år sedan har det varit ett sug efter AI-utbildningar, att få en grundläggande kompetens kring möjligheter och förutsättningar. Vi har både tagit fram och genomfört många utbildningar själva, men det har också gjorts av andra aktörer. Vi har utbildat på olika nivåer – bäst effekt har utbildningar i ledningsgrupper haft, för att kunna föra strategiska samtal i frågan och säkra förutsättningarna för att komma igång med arbetet, säger hon.
– Och de stora transaktionstunga myndigheter som också varit tidiga med digitaliseringen går före, som Skatteverket, Försäkringskassan och Bolagsverket.
När det gäller Bolagsverket har man rentav omorganiserat sig efter sina värdeströmmar så att man skapar ett ekosystem för sina data berättar Caroline Andersson.
– Starta företag är en sådan värdeström och då måste man fundera på hur data ska strömma för att stötta det. Det blir ett helt nytt sätt att tänka när man lämnar blankett-tänkandet och i stället behöver fundera på vilken data man har och hur den är märkt, om den är korrekt och så vidare.
AI perfekt verktyg mot fusk
Men drivkraften kommer inte bara inifrån – skapandet av exempelvis Utbetalningsmyndigheten har ställt krav på att kunna dela data mellan myndigheter.
Just jakten på fusk och fel i välfärden där kriminella också har utnyttjat systemet är ett komplext problem där åtkomst till data och AI-metoder blir avgörande för att kunna komma åt det.
– Där kan politiker och tjänstemän enas i en vision om att få bort fusket och AI blir det perfekta verktyget för att hitta mönster i stora datamängder.
Även myndigheter som arbetar med inspektioner och tillsyn har mycket att vinna när man nu kan gå från att bara göra stickprov till att kunna söka brett – i alla de data som man har.
Forskning ger regioner fart
Hur ser det då ut när det gäller regioner och kommuner? Hur långt har man kommit där?
Redan när rapporten skrevs 2018 låg regionerna före kommunerna och hade fler AI-projekt på gång – och det försprånget har man behållit enligt Caroline Andersson.
– Vår hypotes där är att det faktum att vården ofta är knuten till forskning gör att förutsättningarna är bättre. Det finns data i våra egna kvalitetsregister men också data globalt som man kan använda. Om man tittar på födelsemärken spelar det inte så stor roll var i världen de finns.
– Vår hypotes där är att det faktum att vården ofta är knuten till forskning gör att förutsättningarna är bättre. Det ger ett utrymme att testa lösningar innan de sjösätts, säger hon.
Inom vården finns vissa register, exempelvis kvalitetsregister, med väldigt bra datakvalitet. Inom olika diagnoser finns det också data från andra länder som kan nyttjas – för att enklare göra diagnos och komplettera läkarens kunskap.
– Detta gäller exempelvis diagnoser kring bröstcancer, men också födelsemärken – det spelar egentligen inte så stor roll var i världen bilderna genererats så länge vi har koll på vad som utgör misstänkt cancer.
Tillgången till data och möjligheten att arbeta forskningsnära gör att det skapas en slags kuvös för utvecklingsverksamheten.
– Man hinner fundera klart på hur en lösning ska fungera innan man behöver fundera på begränsningar som exempelvis hur molnet kan användas, juridiska hinder för datadelning och annat.
Digitalt handslag hopp för kommuner
Kommunerna är sorgebarnet i samlingen – de ligger rejält efter fortfarande. Men Caroline Andersson hoppas att det digitala handslag som gjorts inom ramen för Sveriges Kommuner och Landsting och den digitala nationella infrastruktur som Digg bygger, Ena, ska göra att även kommunerna kommer att öka takten de närmaste åren.
– Vi har levt med 290 varianter av digitalisering – nu hoppas jag.vi ser till att det inte blir 290 varianter av AI och datadriven utveckling, också utan att det kommunala handslaget inom SKR kan verkställas.
Samtidigt finns hinder på vägen för AI-utvecklingen i offentlig sektor. Ett av dem är just molntjänstfrågan där det nu finns en överenskommelse på EU-nivå med USA som gör det enklare att använda amerikanska molntjänster.
– Synen på molntjänsterna är avgörande eftersom AI ofta kräver molnet. Där gäller det snarare om att säkra att man ställer rätt krav kring exempelvis informationsklassning och är kompetenta beställare. Ha ordning på sina data och veta vilken data man kan använda till vad. Vissa data kanske är så känsliga att de inte ens ska finnas på en dator – andra kan med fördel ligga i en molntjänst.
Även regleringen av AI i EU begränsar vad vi kan göra jämfört med USA och Kina och kan ha en tendens att hämma utvecklingen.
– Men jag tror att det finns en marknad där i mitten för offentliga tjänster som behöver vara etiska korrekta – inom vård, skola och omsorg. Och där kan vi i EU vara med.
Alla kan göra något
Hur ser vi då till att öka trycket framåt så att Sverige inte tappar fart? Det handlar både om att öka trycket utifrån som i fallet med Utbetalningsmyndigheten som sätter press på de andra myndigheterna men också om att driva frågan internt.
– Det finns mycket man kan göra själv utan att vänta på en strategi eller ett regeringsbeslut. Med AI och data behöver det inte bli samma stora bombastiska projekt – utan det kan handla mer om att göra varje sak bättre, i en process med bra datakvalitet. Här och nu kan alla göra något just i sitt ansvarsområde, säger Caroline Andersson.