I slutet av december fattade regeringen beslut om att tillsätta en AI-kommission med uppdraget att ta fram förslag kring hur den högre utbildningen ska klara behovet av AI-kompetens framåt, att främja säker AI i EU och globalt, hur vi ska locka riskkapital till AI, hur offentlig förvaltning kan effektiviseras genom AI och analysera hur användningen av AI kan påverka och främja vår säkerhet och hur vi kan motverka desinformation.
Ett uppdrag som kritiserats för att vara allt för begränsat. Fackförbundet Akavia påpekade exempelvis snabbt att direktiven över huvud taget inte nämner de dramatiska förändringar som spås ske på arbetsmarknaden.
Men AI-kommissionens ordförande, näringslivsveteranen Carl-Henric Svanberg som tidigare bland annat varit vd och koncernchef på Ericsson och numera är styrelseordförande på Volvo, håller inte med.
– Direktivet är väldigt brett. Hur ska vi i Sverige ta oss an möjligheterna med AI på bästa sätt – inklusive att förstå riskerna. Jag känner inte att det finns risk för – och min förhoppning är – att vi inte missar områden. Det handlar verkligen om hur vi ska utnyttja AI för att svensk konkurrenskraft ska öka så mycket som möjligt.
Slutrapport i juli 2025
Kommissionen hade sitt första möte den 26 januari och kort därefter utökades kommissionen – som i starten dominerades av experter inom AI – med en högnivågrupp för att komplettera den med operativa och aktuella perspektiv och erfarenhet av AI från förvaltning och näringsliv. Det innebär att hela kommissionen nu består av 18 personer.
Någon gång i kvartalet har de större möten runt om i landet där de passar på att möta representanter från universitet och olika entreprenörer. Däremellan är det zoom-möten varannan vecka, ofta kring speciella ämnen.
Om ett drygt år i juli 2025 ska kommissionen lämna sin slutrapport till regeringen.
Nätverkande pågår
Ännu är det alltså en bit kvar innan det finns något som kommissionen vill gå ut med – fortfarande pågår nätverkande. Carl-Henric Svanberg länger mycket tid på att träffa och prata med representanter för alla partier, departement och olika myndigheter.
Även om Sverige och EU ligger långt bakom USA och Kina när det gäller AI-utvecklingen så är han optimistisk inför våra chanser framåt och han gör en jämförelse med mobiltelefonin bakåt i tiden.
– Fortfarande är det Ericsson och Nokia som bygger den mobila infrastrukturen i exempelvis USA. De har ingen kapacitet att göra det. Men det hindrar inte att det var USA som vann användningen. Där kom Google och Apples Iphone och så vidare. Vi ska nog tänka lite på det, säger han.
– För vi säger ofta att vi ligger så långt efter jättarna i Kalifornien och det är sant när det gäller infrastrukturen – mjukvaran, chippen och så – men användningen där är ingen före . Vi har lika goda förutsättningar som någon annan att vinna användningen.
Tillit viktig tillgång
Han pekar också på att Sverige som land tar sig an nya tekniksteg rätt så entusiastiskt. Inte minst den höga tilliten är en viktig tillgång.
– Vi var tidigt på mobiltelefoni, vi deklarerar på sms eller på internet och vi har Swish och bank-id. Och jag tror att det handlar om två saker. Det ena är att vi litar på varandra i det svenska systemet – individen litar på Skatteverket att deklarationen är rätt och myndigheterna litar på oss svenskar, säger han.
– Det andra är att vi inte skyddar jobben primärt i Sverige när det kommer ny teknik utan vi skyddar individen och ser till att det finns omställningsmöjligheter. Det här bidrar till att vi tar oss an teknikstegen på ett bejakande sätt.
Avmystifiera AI
Men för att verkligen kunna ta till oss AI som land är det viktigt att vi svenskar får ett bättre begrepp om den nya tekniken.
– Jag tror att det finns ett stort folkbildningsuppdrag att avmystifiera AI och det är klart att det finns de som är oroliga. Man ser deep fake och desinformation. Den oron ska man ta på allvar. Men jag är också positivt överraskad över att attityden är så öppen. , säger han.
Carl-Henric Svanberg ser också en god jordmån för AI-startups i Sverige med en nyväckt entreprenörsanda.
– Det har skett en stor förändring där de senaste tio åren. Det fanns en stor entreprenörsanda för 100 år sedan som var borta för 50 år sedan. Men nu är den tillbaka skulle jag säga.
Var ser du de största möjligheterna med AI?
– Det är att hela samhället kan arbeta effektivare. I offentlig sektor kan man därmed klara av de uppdrag man har bättre, idag räcker inte alltid resurserna till.
Inte oroad över jobben
I vissa fall kan det leda till att det försvinner jobb men Carl-Henric Svanberg är inte oroad över det – även telefonin och digitaliseringen har lett till att jobb försvunnit men han har inte sett några exempel där det lett till bestående högre arbetslöshet.
– Men det måste till omställning där människor får vidareutbildning för att kunna ta sig vidare till nya intressanta jobb. Det är en utmaning men internationellt sett är det här en styrka på Sverige, vi är bra på det.
När det gäller riskerna så är det alltid en kamp mellan de som vill använda teknik för dåliga och brottsliga syften och samhället.
– Ny teknik kommer alltid med risker. Det var ju inte så populärt när dynamiten uppfanns. En mobiltelefon är den vanligaste detonationsmekaniken när terrorister använder bomber. Det måste vi naturligtvis ta på allvar.
Och även om det är obehagligt med deep fakes och annat så tror han att vi som medborgare över tid lär oss vad vi kan lita på och inte – på samma sätt som de flesta Idag känner igen ett fejk-sms så lär vi oss att förstå när det handlar om men fejkvideo.
Arbeta med EU
På samma sätt som tekniken kan användas för att attackera oss kan den också användas för att försvara oss men där tror inte Carl-Henric Svanberg att Sverige kan arbeta på egen hand.
– När det gäller risksidan är det viktigt att samarbeta med EU, där kan vi inte ligga utanför, säger han.
Många av utmaningarna med AI går också i linje med samhällets utmaningar i stort – det handlar om sådant som hur data ska lagras på ett säkert sätt men också generella förutsättningar som exempelvis strömförsörjning. Språkmodellerna kan dra 5-6 procent av ett lands elkonsumtion.
– Kanske runt åtta terrawattimmar per år, det är ett och ett halvt Göteborg. Samtidigt som elbehovet i övrigt ökar i samhället så ska det läggas på det ovanpå. Vi måste ha en digital infrastruktur som har kapacitet för de krävande AI-beräkningarna. Och så ett snabbt ökande behov av ingenjörer. Sådant måste vi komma med skarpa förslag kring.