Regulation

Det har gått drygt två veckor sedan Donald Trump valdes till USA:s president igen och trots att resultaten och konsekvenserna av detta inte lär klarna förrän efter installationen i januari så pågår det förstås en febril aktivitet i omvärlden för att analysera tänkbara scenarier och ta fram strategier. Så också på tech- och it-området även om man ödmjukt måste konstatera att det är större frågor än så som kan stå på spel.

Icke desto mindre har valet av Trump blivit något av en andra väckarklocka för techsektorn i Europa efter Draghi-rapporten som många ryckte till av men som väl ganska snabbt snoozades. Kraftigt förändrad policy i USA har dock mer direkta konsekvenser som man inte kan begrava i luddiga långtidsstrategier. 

På hemmaplan var Hans Werner på Radar snabbt ute med sin analys där han helt korrekt konstaterar att rävsaxen Europa hamnar i mellan USA och Kina kläms åt allt mer och att det bästa svenska företag kan göra är att så långt det är möjligt förlita sig på den lokala marknaden och lokal teknik.

I Lissabon samlades stora delar av Techeuropa på årliga jättemässan Web Summit och där menade europeiska tech-vd:ar att det är dags för en ”Europa först”-mentalitet för att möta den förväntade amerikanska protektionismen.

Egentligen är detta inget nytt, men frågorna om it- och datasuveränitet har tidigare ofta behandlats mer som idealism än något som verkligen behövs. Ta molnfrågan till exempel där ”sovereign cloud” blev en grej i princip helt som konsekvens av Max Schrems juridiska aktivism och sedan somnade av ganska rejält efter det så kallade adekvansbeslutet som öppnade datakranarna mellan EU och USA igen.

Efter valet av Trump syns tydliga tecken på ny glöd i frågan – inte minst ser jag hur de europeiska leverantörerna försöker flytta fram positionerna PR-mässigt igen – och den utökas nu också när allt fler börjar prata även om ”sovereign AI”, det vill säga att ha lokal kontroll över AI-system och AI-data.

Men det är fortsatt lätt att säga vad Europa borde göra och så länge ingenting görs är det bara mer varmluft. Draghi-rapporten har redan konstaterat att det krävs enorma investeringar för att komma ikapp – även om man förstås kan diskutera de exakta siffrorna. Samtidigt kom i veckan riskkapitalbolaget Atomicos årliga rapport om läget i det europeiska tech-ekosystemet som konstaterar att även om läget stabiliserats så minskade finansieringen av europeiska teknikbolag för tredje året i rad.

Den frispråkige vänsterekonomen och EU-kritikern Yanis Varoufakis, tidigare finansminister i Grekland, sa i en viral intervju efter valet att Trump rentav kan vara bra för EU eftersom det helt enkelt kan tvinga unionen att frigöra sig från USA. Det är ett rätt huvudlöst och provocerande uttalande och få skulle väl gå så långt eftersom det finns andra stora tänkbara konsekvenser som knappast kan kategoriseras som ”bra”. Snarare väldigt tvärtom.

Men helt klart är att valet av Trump sätter eld i baken på Europa. Någon långbänk finns det inte längre plats för.

—

Den här krönikan är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips, länktips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerrängs skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här.

EU håller just nu på att ta fram riktlinjer för hur unionens nya AI-lag ska efterlevas. I samband med det har EU börjat samla in synpunkter inom två områden via ett samråd.

Det första området är hur lagen ska definiera AI-system, till skillnad från traditionell mjukvara. Här vill EU gärna höra från personer inom AI-industrin, företag, akademiker och civilsamhället.

Det andra området rör när användningen av AI ska vara förbjuden. EU vill ha detaljerad feedback om varje förbjuden användning och har ett särskilt intresse för praktiska exempel.

Sypunkter kommer att samlas in via samrådet till den 11 december 2024. EU-kommissionen skriver att de räknar med att publicera riktlinjer gällande definitionen av AI-system och förbjuden användning av AI-system i början av 2025.

Storbritanniens regering förväntas snart rekommendera att landets visumprocess ska strömlinjeformas och bli billigare och snabbare för dem med AI-färdigheter, rapporterar Financial Times. Landet har i dagsläget en lång byråkratisk process för att anlita personal från utlandet vilket kan göra anställningar dyra för arbetsgivare.

Förslaget är en del i den större satsningen “AI Opportunities Action Plan” för att göra Storbritannien mer attraktivt för AI-företag och stärka landets tekniksektor. Förväntningen är att förslaget samtidigt kan stöta på motstånd eftersom Storbritanniens regering också har ambitionen att minska nettoinvandringen till landet.

En annan del av satsningen är att göra det lättare att bygga datacenter och infrastruktur för datacenter i Storbritannien genom att etablera specifika zoner. “AI Opportunities Action Plan” förväntas publiceras i sin helhet i november. Eftersom planen ännu inte är helt färdigställd kan den fortfarande komma att ändras.

Teresa Ribera har blivit nominerad som EU-kommissionens nästa konkurrenschef och hon lovar att stärka åtgärderna som regionen gör mot stora teknikföretag, rapporterar Reuters.

“Jag kommer att driva på en kraftfull tillämpning av förodningen om digitala marknader och forma kommissionens politik gällande detta viktiga nya verktyg för att leverera konkreta resultat för europeiska företag och slutanvändare,” skriver Teresa Ribera i ett meddelade till Europaparlamentet.

Hon fortsätter.

“Vi har inte råd med alltför långa antikonkurrensgranskningar där företag fortsätter att dra fördel av sina konkurrenshämmande metoder.”

EU:s förordning om digitala marknader, även känd som Digital Markets Act (DMA), instiftades under 2022 och kräver att teknikföretag gör det lättare för konsumenter att välja tjänster från andra leverantörer. DMA har i dagsläget klassat Alphabet, Apple, Amazon, Meta, Microsoft och Bytedance som “gatekeepers”, vilket gör dem föremål för mer ingående regleringar.

Europaparlamentet kommer att hålla utfrågningar av nominerade kommissionärer i november.

När Chat GPT slog igenom för två år sedan hade arbetet med EU:s stora AI-förordning AI Act redan pågått något år.  Genomslaget för den här typen av AI-modeller för allmänna ändamål – general purpose AI, GPAI – där det kan handla om att generera text som i Chat GPT:s fall men även kan handla om att generera mjukvarukod som med Copilot eller bilder som med Dall-E innebar att även det behövde komma med i regleringen.  

Kortfattat handlar kraven i AI-act om att leverantörerna av GPAI-modeller måste  bland annat tillhandahålla teknisk dokumentation, bruksanvisningar och följa upphovsrättsdirektivet och de vars modeller utgör en systemrisk måste också genomföra modellutvärderingar, kontradiktoriska tester och spåra och rapportera allvarliga incidenter. 

– Det lades till en del textmassa kring detta i slutet men det finns ett behov av att tydliggöra hur kraven ser ut mer konkret, säger Markus Anderljung som är chef för policy och forskning vid brittiska Centre for the Governance of AI. 

– Det finns väldigt få GPAI-modeller – under tio på marknaden i dag. Men en väldig massa företag använder den här typen av system.

Just nu är han en av flera som arbetar för EU-kommissionen med att skapa en så kallad uppförandekod som riktar sig just till leverantörerna bakom den här typen av AI-modeller. Arbetet är indelat i fyra arbetsgrupper och han sitter som vice ordförande i gruppen som ska ta fram kraven inom området ”Intern riskhantering och styrning av AI-leverantörer för allmänna ändamål”. 

De andra tre grupperna arbetar med öppenhet och upphovsrättsliga regler, riskidentifiering och riskbedömning och teknisk riskreducering. 

– De som följer den uppförandekod vi gemensamt tar fram ska känna sig trygga med att de följer AI Act, säger han. 

Samtidigt som kraven konkretiseras kan de inte vara alltför detaljerade eftersom teknikutvecklingen går så snabbt. 

– Men bolagen har ett incitament att utveckla sin säkerhet och att få metoder för att minska risken från systemen – där risken också måste mätas på ett vettigt sätt. 

För de bolag som berörs kan det fungera som en kvalitetsstämpel att visa på att man följer uppförandekoden – och att visa information kring hur systemen används och testas. 

Arbetet med att guida företagen kring vilka krav som gäller adresserar också den oro som finns för riskerna med de allmänna AI-modellerna. Alltifrån att de ska kunna användas för att genomföra automatiserade cyberattacker till att de ska göra det lättare för människor att få även väldigt skadlig information. 

– Det skulle kunna sänka barriärerna för att exempelvis kunna bygga kemiska eller biologiska vapen och där måste aktörerna ta ansvar och se till att deras verktyg inte är kapabla till vissa saker. Ställa krav på att de sätter in spärrar, säger Markus Anderljung. 

Och där finns det flera olika metoder som kan användas – man skulle kunna ta bort information kring biologiska vapen ur träningsdatan. 

– Men för att det ska ha effekt ska AI-modellen heller inte kunna googla. 

Det finns också metoder för att få modellerna att ”avlära” sig saker på samma sätt som man kan lära dem saker. Man kan också lära dem att säga nej till vissa frågor – om någon till exempel vill ha hjälp att bygga en bomb eller sätta ett annat AI-system som övervakar att det inte sker något oroande. 

I vissa fall kan det också handla om att låta andra aktörer ta sitt ansvar för hur modellerna används. 

– Om man är orolig för att folk använder AI-system på ett orättvist sätt i en anställningsprocess kan man se till att ställa krav på de  som genomför processerna. Att de har en plikt att se till att den information de behöver är rätt – de här frågorna hanteras i de delar av AI Act, som handlar om ”high risk AI systems”. 

Markus Anderljungs arbetsgrupp består av tre personer men arbetsgrupperna får input från över 1 000 personer och organisationer som på olika sätt är intressenter. Det rör sig exempelvis om upphovsrättsorganisationer och experter på AI och AI-policy. 

– I just vår grupp tittar vi på vilka ansvariga som bör finnas för att de här AI-leverantörerna ska hantera sin interna risk och vad som behöver vara transparent. Och vi ska ta in input från alla och samtidigt kombinera det med förståelse för vad som står i AI Act och vår förståelse för fältet. 

I april nästa år ska arbetsgrupperna vara färdiga med sin del av processen och efter det är det dags för EU-kommissionen och medlemsländerna att ta en titt på resultatet. 

– Den största utmaningen för oss är att se till att få till det så att alla som kommer med input får sin röst hörd även om de inte kommer överens – att få till det på ett vettigt sätt, säger Markus Anderljung. 

Den globala frihandeln är sig inte lik. Under pandemin blev svagheter i just in time-systemet och världens intrikata logistikkedjor synliga. 

I samband med att logistikkedjorna bröt ihop blev det halvledarkris i USA och EU vilket ledde till beslut om att bygga egna fabriker. Men det som verkligen påverkar den breda handeln världen över är de ökade spänningarna i världen i allmänhet och mellan USA och Kina i synnerhet. 

För några år sedan handlade det framför allt om att begränsa 5G-teknik från Kina av säkerhetsskäl. USA gick i täten och allt fler länder anslöt och även Sverige valde att stoppa kinesiska leverantörer. USA:s export- och importrestriktioner mot Kina ökade under Donald Trumps tid som president och Joe Biden har fortsatt på samma linje. 

Liten trädgård blir stor

Det som har hänt är dock att restriktionerna omfattar allt mer konstaterar Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. 

Han pekar på det som president Bidens säkerhetspolitiska rådgivare Jake Sullivan sagt om att man ska skydda sin ekonomi genom att ha ”a small garden with a high fence” – att en väldigt liten del ska skyddas rigoröst. 

– Det som nu har hänt under Biden-administrationens tid är snarare att den här trädgården har växt och växt. I bemärkelsen att det som från början just handlade om halvledare nu har spritt sig till andra områden med techkoppling – det omfattar jordartsmineraler, batterier, elbilar där man nu på olika sätt försöker utesluta Kina och skydda sin egen förmåga, säger han. 

Det senaste exemplet kom för någon vecka sedan när det kom ett förslag från Vita huset om att fordon med kinesisk mjuk- och hårdvara inte längre ska få köra på USA:s vägar. Förslaget motiveras av stt det skulle kunna utgöra en nationell säkerhetsrisk på grund av datainsamling och potentiell manipulation av uppkopplade fordon. 

Om det blir verklighet så kan det snabbt ge ringar på vattnet enligt Björn Fägersten. 

–  Det kan ha ganska stora spridningseffekter. Om man bedömer att det är ett rejält säkerhetshot att ha en bil med mjukvara eller hårdvara från en kinesisk tillverkare på amerikanska vägar ja då kan man ju med samma logik tänka sig en rad andra produkter i framtiden i och med att allting vi äger och använder blir mer och mer uppkopplat och träffar också konsumentprodukter, säger han. 

– Och då växer ju den här Jake Sullivan-trädgården med sådant som man anser behöver skyddas och blir ganska stor. 

Just nu finns det heller ingenting som ser ut att stoppa den utvecklingen – oavsett vem som vinner presidentvalet ser det ut att fortsätta bedömer Björn Fägersten. 

EU kläms i maktspel

Mitt i stormakternas tech- och handelskrig hårdnar så kläms EU som också belagt bilar från Kina med tullar och där det snart röstas för nya tullar för elbilar. Men tillvägagångssättet i EU är helt annorlunda än USA:s. 

– Biden bestämmer helt plötsligt att det ska vara 100 procent i tull på kinesiska elbilar – en jämn och fin siffra rakt upp i ansiktet på kineserna som säger vi vill inte ha era bilar här. En väldigt tydlig politisk signal. 

EU däremot angriper det hela byråkratiskt, går igenom hur det ser ut och gör en bedömning av hur mycket man anser att de statliga kinesiska subventionerna påverkar priserna och lägger en tull som ska kompensera för det och det landar på en väl avvägd siffra – när det gäller elbilar upp till 45 procent. 

– Medan USA bara sätter upp en stor skylt egentligen – ”era elbilar är inte välkomna här” så försöker Europa fortfarande i byråkratisk anda jämna ut spelfältet och säga att ja men vi, ni får gärna sälja era elbilar här men det måste vara på lika villkor. 

USA:s maktperspektiv kontra ett EU som fokuserar på att få en rättvis marknad alltså. För även om vi har samma verktygslådor med sådant som investeringsscreening, samordnade exportkontroller, inhemsk subventionering och industripolitik så syftar de till radikalt olika saker. 

– I USA syftar det till en maktövertag. I Europa så syftar det till att på något sätt försöka kunna hävda oss ekonomiskt och det är det som blir problematiskt. Hur ska Europa hantera det faktum att andra länder använder sin ekonomi som ett stort politiskt vapen?

Och mitt i detta hamnar EU och Sverige allt mer i en rävsax. 

– Även de mest inbitna frihandelsivrarna får nog inse att det är lite problematiskt att inte finnas med i de värdekedjor som man tror är basen för framtidens välstånd och maktutövning – det vill säga en digitaliserad högteknologisk ekonomi. Kan vi inte tillverka batterier eller halvledare, om vi är helt frånvarande i de här värdekedjorna så är det väldigt svårt att tro att det inte också skulle påverka vår maktposition i framtiden. 

Gemensamma investeringar behövs

Så för att skydda oss mot hur andra använder ekonomin som ett politiskt instrument måste EU inte bara riva hinder och bli en bättre internmarknad utan också investera, något som också pekas ut i den omtalade rapport som förre ECB-chefen Mario Draghi nyligen presenterade. Och de investeringarna måste göras mer gemensamt. 

– Efter pandemin har man tillåtit allt mer statsstöd och då slutar det med att länder som Tyskland och Frankrike som har råd med det pungar ut med mycket mer statsstöd och det skapar en ojämlikhet eller obalans inom unionen och den inre marknaden.

Som en följd av techmurar och handelshinder börjar handeln organiseras i olika grupper av länder – där västvärlden med USA i spetsen handlar med länder som man anser ställer upp på de gemensamma spelreglerna oavsett om det är demokratier eller inte. 

Men även om länder officiellt inte handlar med varandra så hittar varorna nya vägar. 

Man kan exempelvis se att även om det är handelssanktioner mot Ryssland så skickas kategorier av varor som vi inte ska skicka till Ryssland i enorma mängder till Centralasien. 

– Det vill säga man kan anta att det sker en vidare export sen till Ryssland. Och när direkthandeln mellan USA och Kina minskar så ökar handeln från Kina till Vietnam och till Mexiko och sen ökar handeln från Vietnam och Mexiko till USA. Så det ekonomiska värdet tycks hitta fram ändå även om kedjorna ser lite annorlunda ut och kanske då mellanlandar i andra regioner, säger Björn Fägersten. 

Sammantaget är han därför inte så säker på att globaliseringen minskar. 

– Men vi kommer att få en mycket mer komplex global handel med förändrade värdekedjor. 

På sistone har Apple tvingats genomföra flera ändringar i IOS och Ipad OS, detta efter att EU-kommissionen hotat med rejäla böter.

Nu låter EU-kommissionen meddela att Apple måste öppna upp sina operativsystem ännu mer, detta för att tredjepartsutvecklare och tredjepartsföretag ska kunna konkurrera på lika villkor.

Enligt Rättsakten om digitala marknader, en lag som är mer känd under det engelska namnet Digital Markets Act (DMA), måste så kallade grindvakter tillhandahålla kostnadsfri och effektiv interoperabilitet.

– Vi kommer att fortsätta vår dialog med Apple och samråda med tredje part för att säkerställa att de föreslagna åtgärderna fungerar i praktiken och tillgodoser företagens behov, säger EU-kommissionens verkställande vice ordförande Margrethe Vestager i en kommentar.

Apple har nu sex månader på sig att genomföra adekvata förändringar i IOS och Ipad OS, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Strax innan ordföranden för EU-kommissionen Ursula von der Leyen ska presentera sin laguppställning för posterna i EU-kommissionen har Thierry Breton, den sittande kommissionären för den inre marknaden och tjänster, överraskande lämnat in sin avskedsansökan.

I ett brev som fransmannen publicerade på X motiverade Breton sin avgång med att von der Leyen för några dagar sedan hade bett den franska regeringen att stryka hans namn från kandidatlistan, enligt uppgift för att i gengäld få en annan mer inflytelserik portfölj.

Utnämningarna till EU-kommissionen liknar en riktig kapplöpning om posterna. Varje EU-land har rätt till en plats vid kommissionens bord. De olika portföljerna är dock av mycket varierande betydelse. Varje land försöker få tag på en så inflytelserik portfölj som möjligt.

Von der Leyen försöker också se till att kommissionen har en jämn representation av män och kvinnor. CDU-politikern har dock inget inflytande över vem de enskilda länderna utser till kommissionär, men har tryckt på medlemsländerna att nominera fler kvinnor. I stället satte dock Frankrike upp den nuvarande utrikes- och Europaministern Stephane Sejourne på nomineringslistan till EU-kommissionen.

Breton beskrev von der Leyens taktik som ”ytterligare ett bevis på tvivelaktigt styre”. Han var därför tvungen att dra slutsatsen att han inte längre kunde fullgöra sina plikter i kollegiet, skrev Breton.

I vilket fall som helst tackade Frankrikes president Emmanuel Macron Breton för hans tjänster och kallade honom en anmärkningsvärd EU-kommissionär som starkt hade förespråkat europeisk suveränitet i den digitala politiken.

It-lobbyn tolkar dock dessa meriter på ett helt annat sätt. ”Under Thierry Breton, kommissionär med ansvar för digitalisering, har EU-kommissionen släppt lös en aldrig tidigare skådad flod av regleringar under de senaste åren och lagt en stram snara runt den digitala ekonomin i Europa”, kommenterade tyska branschorganisationen Bitkoms ordförande Ralf Wintergerst saken. 

”Vem som än efterträder honom på den här posten: I framtiden måste huvudfrågan vara hur förutsättningarna för lokala innovationsdrivare kan förbättras på ett målinriktat sätt.”

I stället för fler och fler nya regleringar efterlyser Bitkom-ordföranden en pragmatisk och effektiv implementering av de många nya regleringarna under de kommande åren. För Europa måste de kommande fem åren handla om att komma upp i nivå med globala pionjärer som USA och Kina i konkurrensen om digital teknik och innovationer – ”som en stark, självsäker och digitalt suverän aktör”, menar han.

Häromåret införde den amerikanska regeringen sanktioner mot Kina, något som bland annat innebär att Nvidias kraftfulla AI-chipp inte får säljas till landet.

Nu rapporterar emellertid Financial Times att det tros finnas minst 100 000 exemplar av Nvidias H100-chipp i Kina, något som tyder på sanktionsbrott.

– Vi köpte våra H100 från ett företag som smugglade in dem från Japan. De etsade bort serienumren, säger en anonym AI-företagare i en kommentar.

Att det finns gott om Nvidias chipp i Kina illustreras av det faktum att det är billigare att använda AI-tjänster i molnet i Kina än i USA, närmare bestämt 6 dollar per timme jämfört med 10 dollar per timme.