Efter ett års arbete lämnade AI-kommissionen på tisdagen över sin färdplan för AI till regeringen, ett halvår i förtid.
– Vi tidigarelade rapporten för att 18 månader var för lång tid – det händer så mycket att vi nästan hade får börja om på nytt, säger Carl-Henric Svanberg, kommissionens ordförande som bland annat varit vd och koncernchef på Ericsson.
Utgångspunkten för rapporten har varit att Sverige halkar efter – enligt globala AI-index har vi fallit från plats 15 år 2020 till plats 25 i år.
Uppdraget har varit brett – alltifrån att analysera hur högre utbildning ska kunna möta morgondagens behov av AI-användning och AI-utveckling till att föreslå hur vi ska kunna attrahera riskkapital, främja innovation, effektivisera offentlig sektor och hur AI kan användas för att främja Sveriges säkerhet.
17 miljarder över tio år
Och i färdplanen finns totalt 63 förslag som kan genomföras och 12 som behöver utredas. De första fem åren ligger kostnaden för förslagen på 2,5 miljarder per år och för en tioårsperiod landar notan på 17 miljarder.
De tre största satsningarna är i tur och ordning spetsforskning där man vill lägga fyra miljarder kronor på 5 år, offentlig sektor där det handlar om. 2,2 miljarder på 5 år och ett brett kompetenslyft för alla som landar på 2,1 miljarder på fem år.
I de globala AI-indexen ligger Sverige på femte plats när det gäller området operativ miljö konstaterar Carl-Henric Svanberg.
– Det är ganska märkvärdigt och handlar om attityder i verksamheter – villighet att komma igång. Och det ska vi vara stolta över.
Öka politisk styrning
När det gäller politisk styrning ligger vi däremot på plats 57 – något som färdplanen ska åtgärda.
Där föreslås bland annat att regeringen ska införa ett tillfälligt stabsläge och en särskild task force direkt underställd statsministern. Den ska se till att alla delar av regeringen gör det den ska när det gäller AI och att alla drar åt samma håll och det är inte så drastiskt som det låter enligt Carl-Henric Svanberg.
– Vi har haft stabsläge tidigare – vid covid och finanskrisen exempelvis, säger han.
Att regeringens styrning på det här sättet blir tydligare är ett av de sex huvudförslag i utredningen som CS skrivit om – ett andra rör behovet av ett kunskapslyft och folkbildning och där nämns bland annat möjligheten att använda sig av biblioteken och att låta alla gratis kunna ta del av kvalitetstestade AI-verktyg.
För det är viktigt att alla känner att de är med anser AI-kommissionen.
– Alla ska veta att när vi går in i ett teknikskifte så finns det möjlighet till omställning, att få hjälp. Då räds vi inte teknikskiftet som nation.
Avgörande för offentlig sektor
Inom offentlig sektor vill man skapa en AI-verkstad som ska ledas av Skatteverket och Försäkringskassan där det ska utvecklas gemensamma lösningar som andra i offentlig sektor med mindre muskler ska kunna ta del av.
Och AI:s betydelse för offentlig sektor är något som Carl-Henric Svanberg särskilt poängterar. På frågan om vad som händer om förslagen inte genomförs pekar han särskilt ut offentlig sektor som förlorare.
– Är det så att vi inte kan fatta beslut, utreda, förändra, då händer det ju inget. Då kommer kommunerna fortsätta stå och stampa och säga vad ska vi göra?
Även Erik Slottner, KD, civilminister med ansvar för digitaliseringsfrågor, trycker på AI:s betydelse för offentlig sektor.
– Initiativen måste få spridning och inte stanna i enskilda myndigheter, regioner eller kommuner säger han.
Andra viktiga delar i utredningen är bland annat tillgången till beräkningskraft – där man vill se till att små och medelstora företag ska kunna hyra in sig på beräkningskraft när de behöver. Rapporten pekar också på att det finns mycket bra data i Sverige.
– Det finns långa tidsserier – kyrkoböcker, folkbokföring, SCB har samlat in data. Men delning kräver jobb med lagstiftning, säger Carl-Henric Svanberg.
Allt förberett
Från AI-kommissionens sida finns en förhoppning om att förslagen snabbt ska omsättas i handling – redan i vårändringsbudgeten.
– Jag tror det kommer med där för att allt är förberett. Det är kostnader på allting, utredningarna är skrivna så att du kan ta och köra igång dem och de är också kostnadssatta. Om du vill kan du köra igång rubbet, säger Carl-Henric Svanberg.
Erik Slottner vill däremot inte gå in på hur färdplanen tas vidare. Först ska den beredas och förhandlas mellan partierna i regeringen.
Kan det rent praktiskt hinnas med så att något av förslagen som kostar pengar kommer med i vårändringsbudgeten?
– Ja det skulle det nog kunna vara. Men sedan är det ju så att vårändringsbudgeten inte brukar användas för den här typen av insatser utan oftast sådant där man i höstbudgeten budgeterat fel. Och den är ju också bara för innevarande år, säger Erik Slottner.
Han framhåller dock att ett stort antal myndigheter nästa år kommer att få uppdrag kring AI i sina regleringsbrev.
Vi har ju sett att digitaliseringen ibland gått för fort och lett till kraschlandningar. Finns det en risk att man går för fort fram och att man lägger för stora pengar på AI?
– Den risken bekymrar mig mycket mindre än att vi går för sakta fram och jag tycker det går för sakta i dag, säger Erik Slottner.